De senaste månaderna har jag varit allt annat än aktiv här på bloggen. Ni vet hur det kan vara "när livet händer". När jag började blogga här på Sköna hem så lovade jag mig själv att det skulle bli en renodlad inredningsblogg. En personlig sådan. Och så ska det förbli. Men när man känner att det enda som processas på den mentala hårddisken rör privat och icke inredningsrelaterat- då låser det sig för mig. Här vill jag främst dela mjukvara. Inspiration. Inte sjukhusbesök och annat som ger generell vardagsångest. Det fula och det fina måste kunna samexistera men allt behöver inte få ett eget pressmeddelande. Sån är jag. I skrivande stund sitter jag på tåget för blixtvisit i Gbg för att gå på lanseringen av Marie Olsson Nylanders kollektion som hon skapat tillsammans med holländska HK Living. Kommer slå ihjäl lite tid med att vila ögonen på filmen Call me by your name som precis kommit ut på SVT-play. Som jag väntat. Köket på bilden fick jag upp i mitt flöde på instagram för över ett år sedan och har inte kunnat släppa det. Vill. Bara. Se. Mer. Ickeperfektion i sin finaste elegans.
